Tredagarsfeber är vanlig och skrämmer ofta föräldrar eftersom febern kan vara hög. Lugn: de flesta fall är ofarliga och går över av sig själva inom en vecka. Här får du konkreta råd om symtom, smitta, när du ska söka vård och vad du kan göra hemma. Detta är praktisk, rak information för föräldrar som behöver agera snabbt.
Vad är tredagarsfeber
Det viktigaste: tredagarsfeber är en vanlig, oftast ofarlig virussjukdom som drabbar små barn främst mellan 6 månader och 2 år.
Tredagarsfeber, ibland kallad exantema subitum eller roseola, orsakas ofta av humant herpesvirus 6 eller 7 (HHV‑6/HHV‑7). Typiskt för sjukdomen är hög feber i 3–4 dygn följt av ett ljusrosa utslag när febern sjunker.
Mätbara fakta: febernivåer ligger ofta runt 39–40 °C under de högsta dagarna. Inkubationstiden är vanligen 5–15 dagar. Utslagen kan dyka upp dygnet efter att febern börjar gå ner och kan sitta i från några timmar upp till flera dagar. Efter genomgången infektion blir barnet oftast immun och får inte sjukdomen igen.
Sjukdomen är vanligast hos barn 6 månader–2 år, ovanlig under 3 månader tack vare mammans antikroppsskydd. De flesta blir friska utan särskild behandling, men feberkramper kan förekomma och kräver omedelbar vård.
Hur smittar tredagarsfeber
Tredagarsfeber sprids främst via droppsmitta när en smittad person hostar eller nyser, och via direktkontakt. Barn kan vara smittsamma redan innan utslaget syns, framför allt under feberperioden.
Praktiskt: sjukdomen sprids lätt i förskolemiljö och bland syskon. Smittsamheten är som högst när barnet har feber; utslagen i sig är inte den stora smittkällan. Efter att barnet blivit piggare och varit feberfri i minst ett dygn är risken för smitta betydligt lägre.
| Parameter | Värde |
|---|---|
| Vanlig ålder | 6 månader–2 år |
| Feberduration | 3–4 dygn |
| Temperatur (vanligt) | 39–40 °C |
| Inkubationstid | 5–15 dagar |
| Utslagstidpunkt | Efter feberns slut, oftast inom 24 timmar |
| Varaktighet totalt | Vanligtvis ≤ 7 dagar |
När ska jag söka vård
Sök vård om ditt barn är mycket litet eller om något känns annorlunda eller allvarligt.
Det här är vad du ska agera på direkt: om barnet är yngre än 3 månader och har 38,0 °C eller högre, eller om barnet är under 6 månader med 39,0 °C utan tydliga förkylningssymptom, ring vård. Sök också vård om febern inte går ner efter 4 dygn, om utslagen inte försvinner eller om barnet blir allt sämre.
Akuta tecken: feber över 41 °C, uttalad slöhet, svår vätskebrist (vägrar dricka), svåra andningssvårigheter, stel nacke eller om barnet får ett långvarigt eller upprepande krampanfall. Vid tveksamhet: kontakta barnavårdscentralen, 1177 eller närakut. Digitala vårdtjänster kan ge rådgivning, men använd akutmottagning för livshotande tillstånd.
Hur behandlar jag barnet hemma
Detta är vad du bör göra nu: ge lugn, vätska och temperaturkontroll. Låt barnet vila mycket de dagar febern är hög. Erbjud vatten, bröstmjölk, ersättning eller soppa ofta i små mängder för att undvika uttorkning.
Praktiska åtgärder: klä barnet i lätta kläder, håll rummet svalt men inte kallt, och erbjud små, frekventa mängder vätska. Febern kan lindras med febernedsättande läkemedel enligt instruktion på förpackning eller efter råd från vårdpersonal. Undvik acetylsalicylsyra (Aspirin) till barn.
Observera beteendeförändringar: om barnet är svårt att väcka, kräks allt eller har minskad miktionsfrekvens (färre blöjbyten), sök vård. Utslagen brukar inte klia och kräver sällan lokal behandling.
Kan jag skicka barnet till förskolan
Generellt: håll barnet hemma så länge det har feber och tills det är tillbaka i sin vanliga energi. Vänta minst ett dygn efter att febern gått ner innan återgång till förskola. Utslagen i sig behöver inte hindra återgång om barnet mår bra.
Smittskydd: tredagarsfeber är mycket smittsam under feberperioden. Om flera barn i samma grupp blir sjuka kan förskolan informera vårdnadshavare och vid behov kontakta smittskyddet för råd.
Vanliga frågor
Var länge är barnet smittsamt
Barnet är mest smittsamt under feberperioden, alltså de första 3–4 dygnen. Efter att febern gått ner och barnet återfått ork minskar smittorisken mycket; vänta gärna ett dygn extra efter feberfrihet innan sociala aktiviteter återupptas.
Varför får mitt barn ett utslag efter febern
Utslaget kommer oftast när febern sjunker och är ett tecken på att kroppen håller på att återhämta sig. Utslagen är små, ljusrosa och kliar vanligen inte. De kräver vanligtvis ingen behandling och försvinner av sig själva inom några dagar.
Kan tredagarsfeber ge komplikationer
De flesta barn klarar sig utan komplikationer. En känd risk är feberkramper vid snabb stegring av temperatur hos barn som är benägna till detta. Feberkramper är skrämmande men ofta inte skadliga om de är korta; alltid kontakta vården efter ett krampanfall så barnet kan bedömas.
Får barnet tredagarsfeber igen
I praktiken får barnet vanligtvis immunity efter en genomgången infektion, så det är ovanligt att få samma sjukdom igen. Relaterade virus (andra typer) kan orsaka liknande symtom men återinfektion med exakt samma orsak sker sällan.
Bör jag ge febernedsättande
Febernedsättande kan användas för att lindra hög feber och göra barnet mer bekvämt. Följ dosering på förpackningen eller råd från sjukvården. Ge alltid läkemedel med omsorg och undvik att administrera flera olika preparat samtidigt utan rådgivning.
Det här gör du nu
Observera barnets allmäntillstånd och mät temperaturen regelbundet. Ge små mängder vätska ofta och låt barnet vila i lugn miljö. Kontakta vården direkt om barnet är under 3 månader med feber, om febern blir mycket hög eller om barnet visar tecken på uttorkning eller svår sjukdom. Sök akut vård vid feberkramper, andningssvårigheter eller om barnet blir svårtillgängligt.