Låt oss vara raka: feberkramp ser hemskt ut men är oftast ofarligt. Här får du klara, raka råd om vad som händer, när du ska söka hjälp och vad du kan göra direkt. Detta är vad som betyder något just nu: känna igen symtomen, skydda barnet under anfallet och veta när det är akut.
Konkreta fakta först: vanligast ålder 18 månader till 3 år, kroppstemperatur ofta ≥ 38,5–39 °C, anfallet varar typiskt 1–2 minuter men kan vara upp till 15 minuter. Cirka 5 % av alla barn får någon gång feberkramp och av dessa får ungefär en tredjedel fler än ett anfall. Om barnet tidigare haft feberkramp och inga andra varningstecken finns, är risken för bestående skada mycket låg.
| Parameter | Värde |
|---|---|
| Vanlig ålder | 18 månader–3 år |
| Temperatur vid många anfall | ≥ 38,5–39 °C |
| Tid för typiskt anfall | 1–2 minuter (upp till 15 min) |
| Andel drabbade | ~5 % av barn |
| Återfallsrisk | ~33 % bland de som haft en första gång |
Vad är feberkramp?
Här är vad som betyder något: feberkramp är oftast ett övergående, ofarligt kramptillstånd kopplat till hög eller snabbt stigande feber hos småbarn.
Feberkramp är ett samlingsnamn för krampanfall som uppstår i samband med feber. Det är vanligast vid virusinfektioner och ska inte förväxlas med epilepsi, även om båda innebär kramper. En enkel feberkramp är symmetrisk och varar kort tid; en komplex feberkramp kan vara längre än 15 minuter, upprepa sig under samma sjukdomsfall eller bara påverka en sida av kroppen.
Få ordentlig bedömning om det är första gången. Om du redan vet att ditt barn har haft tidigare feberkramper och återhämtar sig snabbt efter anfallet, behövs ofta ingen akut sjukhusvård.
När ska jag ringa 112
Vad som gäller: ring 112 om det är första gången, om anfallet varar länge eller om barnet inte andas eller återfår medvetandet snabbt.
Det är enkelt: ring 112 om något av följande inträffar – det är första gången ditt barn får ett kramptillstånd; anfallet varar längre än fem minuter; barnet har flera anfall under samma dygn; krampen bara sitter på ena sidan av kroppen; eller barnet inte vaknar till och andningen är påverkad efter anfallet. Dessa tecken kan tyda på att det behövs akut professionell bedömning.
Om anfallet är kort och barnet vaknar till och beter sig som vanligt efteråt kan du oftast vänta och kontakta vårdcentral eller sjukvårdsrådgivningen nästa dag om du är osäker. Är du osäker nu – ring ändå. Hellre en gång för mycket än för lite.
Hur kan jag hjälpa hemma under och efter ett anfall
Det här är vad du ska göra direkt: håll dig lugn, skydda barnet från skador och se till att luftvägarna är fria. Stoppa inget i munnen. Håll inte fast armar eller ben hårt, men hindra barnet från att falla eller slå sig.
Exakta steg att göra nu: lägg barnet på sidan eller rygg med huvudet vänt åt sidan om möjligt för att hålla luftvägar fria; lossa tajta kläder och ta av täcken; notera hur länge anfallet varar och hur det såg ut (det underlättar för sjukvården). Ge inte febernedsättande under själva krampen för att försöka stoppa den – det hjälper inte. När anfallet är över, låt barnet vila och erbjud vätska och närhet. Om barnet är äldre än 6 månader och inte krampar, kan du ge paracetamol eller ibuprofen enligt dosråd för att lindra feber och obehag.
Kom ihåg: att hålla barnet lugnt och tryggt efteråt är viktigt. Föräldraångest är normalt – men krampen i sig orsakar sällan hjärnskada.
Vad gör sjukhuset om vi åker in
På akuten bedöms barnet, luftvägar och cirkulation kontrolleras och ibland görs enkla prover eller observation. Om anfallet är över när ni kommer brukar ibland observation i några timmar vara tillräckligt. Vid längre eller upprepade anfall kan läkare ge kramplösande läkemedel och lägga in barnet för övervakning.
Vid inskrivning kan du få kramplösande medicin med hemleverans eller instruktioner om vad ni ska göra vid framtida anfall, men det är ovanligt att kontinuerlig förebyggande behandling rekommenderas. Om det finns avvikande sjukdomstecken, neurologiska fynd eller om anfallet var atypiskt kan vidare utredning som EEG eller bilddiagnostik bli aktuellt. Allt detta bedöms individuellt.
Vanliga frågor
Kan feberkramp ge bestående skador
Nej. Enkel feberkramp ger normalt inga långsiktiga skador eller påverkan på utvecklingen. Långvariga anfall kan kräva snabb medicinsk behandling men är ovanliga. Efter återhämtning mår de flesta barn som vanligt.
Kan jag förebygga feberkramp med febernedsättande
Nej. Studier visar att febernedsättande medicin inte förebygger feberkramper. Du kan ändå ge paracetamol eller ibuprofen för att barnet ska må bättre av sin feber när det inte krampar, men det stoppar inte ett anfall som redan startat.
Bör jag söka vård även om barnet verkar må bra efter anfallet
Om det är första gången ska du söka akut vård. Har barnet haft tidigare feberkramp och mår bra efter anfallet kan du i de flesta fall avvakta och kontakta barnmottagning eller sjukvårdsrådgivning om du behöver råd. Vid osäkerhet ring alltid 1177 eller motsvarande rådgivning eller åk in akut.
Är risken större för epilepsi efter feberkramp
Generellt nej. De flesta barn som haft feberkramp utvecklar inte epilepsi. Risken kan vara något högre om krampen var komplex eller om det finns andra neurologiska riskfaktorer. Detta bedöms individuellt av läkare.
Det här gör du nu
Om du ser ett kramptillstånd och det är första gången, ring 112 omedelbart. Skydda barnet från skador, lägg det åt sidan eller på rygg med huvudet åt sidan, håll dig lugn och observera tid. Notera hur länge anfallet varar och vad som händer, ta kontakt med vård nästa steg om det är kort och barnet återhämtar sig. Spara denna text eller skriv ner nödnummer och doser för febernedsättande i hemmet.